Kliver ut. Ser löpsedlar. Märker att de alltid talar till någon annan numer.
-Ett friskhetstecken. Löpsedeln susar rakt förbi mig och träffar mannen med den stora snusen bakom mig istället.
Media sänder något annat, till någon annan. Jag är inte målgrupp längre, -för sexspalter, pokertips och trädgårdsbilagor. Skönt. Kanske är det åldern. Eller något annat.
Kollar TV:n. Ser TV-reklam. Undrar vem den är till för.
Mig? Menar de att det är jag som ska rusa åstad och köpa Ajax, Libero och utomhusfärg?
I don´t think so.
Ser några TV-program. De är alla gjorda för någon. Annan.
Filip och Fredrik. TV är stulen tid i dessa våra hem, där ofta inget annat liv finns.
Kliver in på Statoil, ser 30 olika magasin om heminredning i hyllan och undrar vem som köper dem och hur de tänker….på sina barn.
Får de små plats där, mellan tvivlen om kärlek och de oljade ekgolven?
Lyssnar på Radio Rix. Den spelar någon slags tom musik för någon. Jag undrar för vem. Kanske för skivbolagen.
Eller…kanske för att frisörerna ska ha en ljudkuliss att klippa hår till. Så är det nog.
Hör några politiker prata politiska om något politiskt. Undrar plötsligt på vems uppdrag de pratar.
De bara finns där, och byts ut lite varje gång det är Idol-val-festival var fjärde år. Så att det alltid kan finnas en liten grupp ansvarsfulla, rediga kvinnor och män i systemet som kan fortsätta att göra…..fel.
Läser om finanskrisen i världen. Konstaterar en självklarhet. Om girighet.
Gordon Gekko i filmen “Wall Street” uttalade de bevingade orden “Greed is good, greed works”.
Nej Gordon. Nej. Det fungerade inte.
Noterar att det finns 32 olika sorters Schampo bara på stormarknaden nere på hörnet. Det är en hel del. Utsläpp.
Vi måste ju ändå få ha lite att välja på. Annars är vi ju kommunister.
Läser att en ordinär lägenhet i Vasastan på 79 kvadrat gick för 4,4 miljoner. Rätt många har köpt sådana. På kredit.
Medelklassen. -De nya uteliggarna.
Ser på webben att klubbarna runt Stureplan var fulla med folk igår med. Alla kvinnor på bilderna har blanka ögon och märkliga läppar. Ännu en morgon väntar. Med runnen mascara.
Kärlekens vampyrer.
Läser att folk dricker mer, konsumerar mer, slåss mer, stjäl mer och lånar mer än någonsin tidigare.
Människan utvecklas.
Nära, allra närmast.
Här, hos mig. Räknar hjärtat tiden. Räknar, och hoppas. Och står ut. Och flyger i korta, varma ögonblick. Ibland.
Det är ok.
/S
